Man blir liksom tom..

när man hejar på ett lag som förlorar. Igentligen är det ju bara ett spel, men ändå inte. Beror på hur man ser på det. Ur ett ekonomiskt perspektiv så är det ju rena döds allvaret. Så är det för. Nu sitter man här, undrar vad det var som hände. Jag satt där i den underbaras soffa, elr satt, hoppade upp och ner, som en gummiboll. De var nerver, ångest och utspilld cola. Sen dog det, allt, som en frysning i tiden. Man borde vara sportslig och säga grattis, men jag vet inte om jag vill. Jo ok då. Grattis Japan till VM-guldet då.
.
Jag åkte hem i den ljumma sommarnatten och mellanlandade på Statoil. Jag tänker nu döva min sorg i en film, Tales of an Ancient Empire. Förmodligen ännu sämre än vad matchen var, elr den var ju ganska ok, förutom att USA förlorade då.
.
Imorgon ska jag prova att göra som schulman, och lägga in bilder i bloggen som en tok. Får se hur det går.
.
.
----Hör den ljuma vinden, lyssna till löven som prasslar, känn tysnaden i natten.-----

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0