Barnasång (skrik) i mina öron
Med ett ryck vaknade jag upp. Klockan stod på halv 8 eller 8. Tiden spelade mindre roll, barnet var vaket. Som så många gånger förr, så fyrande hon av ett leende när man klev in. Som för att säga, är du här nu slöfock, ja har sjungit i minste en halvtimme. Om barn nu hade haft ett uns av tidsbegrepp. Upp ur sängen, på med tvn och förbereda 2 ackor (mackor) och jag in i duschen.
.
Strax efter 10 hade vi hunnit anlända till donken. Jag behlvde frukost och framförallt kaffe. I luckan stod en större version av mig själv och påvisade att frukosten är slut vid 10. Men de fanns lite kvar. Fick bli en Mcmuffin med ägg o bacon, kaffe och äppeljouice. Joicen, från Tropicana, hade blivit omsorgsfullt pressad. Så omsorgsfullt att den smakade flytande äppelmos. Jag gav den med varm hand till min dotter istället, som kände för att rata den hon med. Övrig frukost intogs på Ulva kvarn, delvis för att få se lite nya marker och för att dottern ska kunna springa runt lite. Vi gillar Ulva Kvarn, jag o min dotter....
.
Men jag har fortfarande ett sug att vilja se nya platser. Väl i lägenheten har vi påbörjat en packning som skall ta oss, någonstans, men bort. Jag hoppas evinnerligt att dottern håller sig lugn på våra utfärder. Vi styr vår kosa mot Sala, sen får vi se...
.
.
----Jag har bara räkfrossa i huvet, men allt jag känner är frossan------
Kommentarer
Trackback
